.

Min kissemisse Wilma är nog den mamigaste (?) katten jag känner! Frida är nämligen hennes mamma, och frida är överlycklig nu när hon får gå ut. Men det kan jag inte påstå att Wilma är.
Hon går runt och skricker efter Frida så fort hon lämnar lägenheten, kollar på mig och skricker för full hals i mening med "din dumma idiot gör något då? ta in min mamma!" och grejen är den att hon är för feg för att gå ut själv, så det har jag redan provat. Hon kanske vänjer (?) sig tillslut och fattar att mamma kommer tillbaka in.
Mamma ska bara vara lite mordisk och äta en fågel eller en råtta någonstans och sen komma och mysa med mig i sängen så jag får fågelsjukan eller råttpest och dör så hon och Wilma kan ta över hela lägenheten och ha värsta partyn här. Nja, tillbaka till verkligheten men förstår ni mitt problem och sår i öronen, för hon låter inte vackert! :O


Wilma när hon försöker se söt ut,
dock innan Frida fick gå ut så här är hon normal. ;)